Hovslagarutbildning

Hovslagarutbildning

Utredning av hovslagarutbildning 

Hur forna elever upplever kvaliteten på sin utbildning
Kursuppläggning vid olika hovslagarutbildningar
AV BARBRO ATTRELL

" Hofslagarens yrke är ej lätt. Han skall snabbt
bedöma, hvad för beslag som i hvarje fall erfordras,
men hofvar såväl som benställningar variera i all
oändlighet, och beslaget skall rätta sig därefter. Skall
han blifva duglig i sitt yrke, måste han äga vissa
förutsättningar, såsom godt ögonmått, god
kroppsstyrka och öfning i smide"
Hofbeslagslära, Bergman 1905
Hovslagaryrket har mycket gamla anor. När hästen
började användas som kör- och riddjur insåg man att
hovarna behövde skyddas mot slitage och man försökte
fästa olika material på hoven. Skor av järn som fästes
med söm började troligen att användas på flera håll i
världen samtidigt. I Europa har man gjort fynd som
tyder på att kelterna, som var ett framgångsrikt ryttarfolk,
vid tiden runt Kristi födelse använde järnskor som
liknar dagens. I Norden behövdes framför allt ett beslag
som gav bra grepp på is och snö och vikingarna
använde sig av ett skärpningsmedel som sattes fast i
tådelen, den s.k. Vikingabrodden.
Ursprungligen fördes hantverkstraditionen vidare via
lärlingssystem och i en del länder levde detta kvar,
även i Sverige för dem som har ekonomisk möjlighet.
( Det är möjligt att detta utmärkta sätt att lära sig ett
hantverk får en renässans eftersom regeringen i oktober
1997 fattat ett beslut angående "Förordning om
försöksverksamhet med lärlingsutbildning inom gymnasieskolan"
där man vill prova det som alternativ
studieväg inom några yrkesområden.)
Landets första skola för hovslagare grundades
1864 i Alnarp. 1869 började man vid dåvarande
veterinärinrättningen i Skara att hålla kurser och året
efter startade också en skola vid veterinärinstitutet i
Stockholm. Vid skolorna utbildades både civila och
militära "lärjungar". Enligt Bergmans Hofbeslagslära
från 1905 var kursen för civila tre månader och för
de militära sex månader, men att man då hade som inträdeskrav för de civila att de skulle vara utbildade
smeder. Endast manskap från kavalleriet, ingenjörtrupper
och trängen utbildades vid skolorna, övriga
hovslagarsoldater fick undervisning vid sina respektive
regementen.
Under senare delen av 1800-talet och i början
av 1900-talet var hästantalet mycket stort inom kavalleriet,
den kommersiella näringen och jordbruket.
I Arbetshästen under 200 år (Liljewall och Myrdal)
berättas det att med hästen kom ett ökat behov av
smedja och verkstad in i jordbruket. Mångfalden av
redskap ökade och dessutom behövde hästens hovar
skos om dess arbetskapacitet skulle nyttjas fullt ut.
Vid varje större gård fanns en smedja och också i anslutning
till genomfartsvägar så att en tappsko snabbt
skulle kunna åtgärdas.
Antalet arbetshästar har ju minskat kraftigt sedan
traktorer och bilar tagit över många av deras arbetsuppgifter.
I Sverige sjönk hästantalet från 600 000
till 100 000 mellan 1945 och 1970. Efter det har antalet
åter börjat stiga och uppskattades 1995 till 185 000,
men nu är det huvudsakligen sporthästar som står för
ökningen. (Liljewall och Myrdal 1997)
Arbetsmarknaden får anses god för hovslagare.
Detta i kombination med att vem som helst har rätt
att kalla sig hovslagare och arbeta som sådan gör att
det är vanligt att man går en kort tid hos någon som
arbetar inom yrket och sedan startar man själv ett
företag. Detta är ingalunda ett nytt fenomen; i Bergmans
Hofbeslagslära från 1905 står att läsa " Hvad
hotbeslagets utförande beträffar, har det i vårt land
utan tvifvel förbättrats under de senaste 40 åren men
är det oaktadt ännu mångenstädes ganska ofullkomligt,
och det finnes föga hopp om någon förbättring,
så länge hvem som helst utan skicklighet i yrket får
utöfva detsamma. Stor förlust åsamkas hästägare därigenom,
och hästarna utsättas för svåra plågor. Här är
ett tillfälle, där de ekonomiska och djurskyddsvänliga
intressena gå hand i hand; för båda är det ett önskemål,
att det genom lag förbjudes andra att utöfva hofslagaryrket
än de, som genomgått en hofbeslagsskola
och fått betyg om minst godkänd kunskap och skicklighet
i hofbeslag."
I början av seklet hade Tyskland och Österrike
en lag som förbjöd andra än utbildade, godkända hovslagare
att arbeta som sådan. Detta togs sedan bort,
men Frankrike har som enda land hittills i Europa
från april 1998 skyddat titeln hovslagare, med motiveringen
att personer som hanterar hästar som ej fått
korrekt hovvård riskerar att få skador! (pers. med.
Svenska Hovslagareföreningen, SHF).
Hovslagar- och veterinäryrket har varit förknippade
med varandra genom århundradena. Innan speciella
veterinärutbildningar grundades verkade det ofta
vara samma person som utförde båda sysslorna. När
de första veterinärhögskolorna bildades i Frankrike
och England var ett av huvudämnena hovslageriets
förbättrande (Butler 1985). Att hovslagarutbildningen
ligger under samma tak som veterinärutbildningen dvs
inom SLU är alltså ingen slump utan tradition.
SLU har under många år försökt avsäga sig ansvaret
för hovslagarutbildningen med hänvisning till
att den icke är akademisk och att det är en dyr utbildning.
Lärartätheten och därmed kostnaden är hög eftersom
det är ett hantverk på levande djur som skall
läras ut, och man vill inte riskera olyckstillbud varken
på djur eller människor. Goda teoretiska och praktiska
kunskaper både förebyggande såväl som sjukdomsbehandlande är en självklarhet i ett yrke
som har så stor betydelse för hästens användande.
Georg Fleming framförde 1870 att det är omöjligt att
lära konsten att sko om inte dess teorier likväl som
dess praktik inte kan kombineras och övas tillsammans.
Praktik utan teori blir enbart rutin utan framsteg,
och teori enbart är oftast ofruktsamt att skänka
fördelar utan kritisk erfarenhetsgranskning (Butler
1985)
1993 tog regeringen ett beslut om ett tillägg i
djurskyddslagen där myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om godkännande
av hovslagare (SFS 1993:1480). Detta beslut hade
försigåtts av många års arbete för en auktorisation.
I Svensk Författningssamling (SFS 1993:1486) står
det att:
1§ Hovslagare får godkännas enligt denna förordning.
Frågor om godkännande prövas av Statens
Jordbruksverk.
2§ För att bli godkänd skall en hovslagare ha den
utbildning eller kunskap i övrigt som Jordbruksverket
föreskriver.
3§ Ansökan om godkännande görs skriftligen hos
Jordbruksverket. För prövning av ansökan skall
sökanden betala en avgift. För ansökningsaavgiftens
storlek m.m. gäller bestämmelserna i
10-14 §§ avgiftsförordningen 81992: 191).
Varvid avgiftsklass 2 tillämpas.
4§ Hos Jordbruksverket skall det finnas en förteckning
över godkända hovslagare.
5§ Har en hovslagare visat grov oskicklighet vid
utövningen av hovslageri eller annars visat sig
uppenbart olämplig som hovslagare får
Jordbruksverket upphäva godkännandet.
6§ Bestämmelser om överklagande av beslut som har
meddelats med stöd av denna förordning finns i
djurskyddslagen 81988:534).
Ytterligare föreskrifter för verkställigheten av
denna förordning meddelas av Jorbruksverket.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari
1994.
Arbetet med en auktorisation och senare godkännande
var avsett att hjälpa djurägaren. Denne är juridiskt
ansvarig för att hovvården utförs på ett rätt sätt, men
har många gånger dåliga kunskaper om detta och
blir därmed utlämnad till den som utger sig för att
kunna.
Genomförandet av godkännande är av Jordbruksdepartementet
delegerat till Jordbruksverket som
ännu i början av 1999 ej igångsatt detta.
Den relativt goda arbetsmarknaden för hovslagare
i kombination med att man utlovats gesällprov
(utarbetat av Svenska hovslagarföreningen i samråd
med Centrala Hantverksrådet) har gjort att en rad
utbildningsanordnare i hovslageri har startat exempelvis
AMU, landstingen på en rad naturbrukskolor
och privata. Kursernas utbildningsuppläggning och
målgrupp varierar stort. Fler utbildningsanordnare
hjälper till att fylla den brist som Hästutredningen
påtalade fanns 1994 "Den stora efterfrågan har tillsammans
med djurägarnas ofta bristande kunskaper
givit utrymme för en blandad kvalitet på hovslageriet.
Det senare är en betydande riskfaktor för hästhälsa
och djurskydd" (Hästutredningen, LBS rapport
1991:4).
De många utbildningarna innebär dock en risk
eftersom det ofta inte finns någon kvalitetskontroll
vid utbildningarna och mycket få elever genomgår gesällprov.
Hur många elever som gått dessa olika
utbildningar genom åren är svårt att ge säkert svar på
(AMU antog 1993 ca 45 elever men har senare år
minskat antalet elever). 1998 hade 24 stycken genomfört
gesällprov med godkänt resultat från det man
började anordna dessa (pers.med. SHF).
Det har vid officiella och inofficiella sammankomster
för hovslagare och veterinärer förfäktats att
hovvård och utbildning av hovslagare i andra länder
skulle vara så mycket bättre än den svenska i SLU:s
regi. Ansvariga i Skara för denna utbildning har under
många år försökt få till stånd en längre sådan med
framför allt praktiktid under mer ordnade former än
mellan delkurserna, men fått avlag av SLU. För närvarande
pågår ett arbete med att genomdriva en förlängning
av hovslagarutbildningen i Skara med
praktikperioder inlagda. Dessa kommer förhoppningsvis
att förläggas till andra större utbildningsanordnare
och inte medföra någon större kostnadsökning.


• 35% saknade erfarenhet, rutin eller praktik allmänt
eller inom något speciellt exempelvis sjukbeslag
• 18% svarar att man saknade någon erfaren kollega
att rådfråga eller liknande stöd
• 13% svarade att de inte saknade någonting alls
• 7% ej besvarat frågan
• 7% tyckte sig inte ha tillräckliga ekonomiska kunskaper
• 5% sade sig ha för litet kundunderlag för att det
skulle vara lönsamt
• Enstaka (1-2 st per uppgift) har uppgivit sig sakna
kunskaper om utländsk skoning, tips på inköpsställen,
varmskoningskunskaper, kundbemötande,
att kunna sko balanserat, att få kalla sig hovslagare
innan man gått färdigt dkIII, starta eget bidrag, tillräckliga
kunskaper om benställningar, en smedja,
specifika sjukbeslagskunskaper, planeringmöjligheter,
samarbete med veterinär, hyfsad bil


Fråga 1b. Var det något som Du lärde Dig under utbildningen
som Du haft speciell nytta av?
• 21% svarar den teoretiska undervisningen i tex
anatomin eller hovsjukdomar
• 16% svarar smide
• 15% har ej besvarat frågan
• 15% anger att allt eller det mesta varit till nytta
• 13% anger kunskaper om sjukbeslag, exv nitning
av hornsprickor, som speciellt bra
• 11% svarar nej
• Enstaka (1-2 stycken) anger: skoning i allmänhet,
noggranhet i arbetet, kunskaper om olika benställningar,
travskoning, slipa skor, självförtroende,
enkelhet, hantering av hästar, kundbemötande. En
ansåg att han lärt sig passa tider genom att se andra
som inte gjorde detta!
Fråga 1c. Tycker Du att det fanns med sådant som
Du aldrig haft nytta av i Ditt arbete?
• 44% svarar nej eller att de haft nytta av allt
• 29% uppger att klövverkningen ej varit till nytta för
dem
• 11% uppger detta om smidet
• 10% har ej besvarat denna fråga
• Enstaka (1-2 stycken) har angett ekonomiundervisningen,
har svarat ja men ej preciserat vad,
viss anatomiundervisning, gästföreläsning om andra
djurslag än häst och nöt.
Fråga 2. Hur lång tycker Du att en hovslagarutbildning
behöver vara för att ge nödvändiga baskunskaper i
yrket?
2-4 mån 0 ) • 40% anger 6-12 mån
4-6 mån 0 ) • 34% anger 12-24
6-12 mån 0 ) • 19% anger >24 mån vara
12-24 mån 0 ) behövligt
mer än 24 mån 0 ) • 9% anger 4-6 mån
• ingen anger 2-4 mån vara en
bra utbildningslängd
Man har ofta lagt till brasklappar om föregående kunskaper
etc, och då också ofta angett flera alternativ
som då placerats in beroende av kommentaren.
Fråga 3. Hovslagarutbildningen i Skara är ju uppdelad
på delkurser. Sätt ett kryss för den utbildningsuppläggning
Du tycker verkar bäst.
• Sammanhängande kurs med någon
form av examination: 35 st
• Sammanhängande kurs utan
examination: 2 st
• Uppdelad kurs med examination: 64 st
• Uppdelad kurs utan examination



Fråga 4a. Skulle Du kunna tänka Dig att ha en lärling
hos Dig som var "helt grön", alltså just påbörjat en
utbildning?
• 59% svarar ja (inkl en del "kanske")
• 24% svarar nej (inkl något enstaka "tveksam")
• 17% har ej besvarat frågan
Många har kommentarer som att man vill vara
med vid urvalet, eller att en viss förkunskap skulle
krävas.
Fråga 4b. Skulle Du kunna tänka Dig att ha en lärling
hos Dig som genomgått utbildning motsvarande
dk II?
• 74% svarar ja
• 11 11%svarar nej
• 16% har ej besvarat frågan
Många kommenterar att de haft elever från t ex
AMU
Fråga 5. Känner Du att Du skulle ha ett behov av fortbildning?
• 92% svarar ja (ofta med eftertryck)
• 5% svarar nej
• 5% har ej besvarat frågan
Fråga 5a. Har Du något förslag på aktuellt ämne?
• Hovsjukdomar (inkl. nitning av sprickor, sjukbeslag,
problemhovar etc), 26 st
• Ortopedi (inkl. balansering, korrigering etc) 14st
• Skoning, skonyheter 8, st
• Forskningsrön 7, st
• Korrigering av föl, 4 st
• Ergonomi, 3 st
• Smide, 3 st
• 1-2 st har haft någon av följande som önskemål i
första hand: massage/stretching, andra länders skoning
, ekonomi, varmskoning, travsport, foder, hantering
av besvärliga hästar, lärlingssystem
• 27 st har ej besvarat frågan, alt. svarat att de inte
haft något speciellt förslag.
Fråga 5b. Har du deltagit i någon av de i hovslagarföreningens
regi ordnade fortbildningarna?
• 56% har svarat ja
• 32% har svarat nej
• 6% har inte besvarat frågan

Utbildningar i andra länder
Danmark
Studielängd: 4 år varav 39 veckor är skolförlagd, övrig
tid består av praktikperioder.
Antal platser: Uppgift saknas
Kursinnehåll: Första året har 20v skolförlagd undervisning
med ca 8v avsatt för basämnen som danska,
engelska, matematik, milj ö, naturkunskapsämnen,
första hjälpen, materiallära, styrningsteknik. Ämnen
som el- och gassvetsning, limning, lödning, tillskärning
av material, manuell- och maskinell bearbetning,
montering och ritningsgranskning ges ca 9v. Sju veckor
är valbara. Resten av året är praktikperiod.
År två har en praktikperiod på 26 veckor och
en skolperiod på 10v innehållande samma ämnen som
första året men i mindre omfattning plus tex arbetsmarknadsförhållanden,
kommunikationsteknologi
och kvalitetskontroll.
Tredje året har 32 veckors praktik och en skolperiod
på 3v som innehåller smide, verkning- och skoning.
Det fjärde året har också 32v praktik och 3v
skolperiod innehållande smide, verkning- och skoning,
hältundersökning samt annan teoretisk undervisning
inom området t ex hovens anatomi och fysiologi, korrigering
samt hästens rörelser.
Praktikperioderna har beskrivningar om vilka
mål som skall ha uppnåtts.
Utbildningen avslutas sedan med praktik innan man
genomgår examination.
Under utbildningstiden sker en fortlöpande bedömning
av eleven. I slutet sker en teoretisk och en
praktisk examination (2 respektive 8 timmars omfattning)
som innehåller bl a smide av tre standardbeslag,
skoning av en häst (valfritt varm- eller kallriktning)
samt påläggning av en sko med sula. Frivilligt för att
uppnå högre betyg är att smida olika specialbeslag.
Möjlighet till nytt försök ges.
Kostnad: Utbildningen är statlig. Uppgifter om eventuella
andra kostnader saknas, exempelvis under praktiktiden.
Utbildningen ges vid:
Metalindustriens Laerlingsutvalg
Norre Voldgade 24
1780 Kobenhavn
Tel 33779111, fx 3377 9101
q Kommentar: Från Danmark hörs kritik mot att utbildningen
är så lång som fyra år och att man gör
mycket verkstadsarbete under denna tid som inte har
någon anknytning till hovslageri.


SKONINGSLINJE I (lägre)
Studielängd: 17v
Antal platser: 8 elever/kurs (kursen ges två gånger per
år)
Inträdeskrav: Lägst 20 år, grundutbildning i företag
med häst eller annan lämplig examen från läroanstalt,
minst två års arbetslivserfarenhet. Utbildning inom
området kan ersättas med fem års annan lämplig yrkeserfarenhet.
Kursinnehåll: Skoning, smide, svetsning och företagsekonomi.
Baskunskaper i hästfotens anatomi, korrigering
av rörelsestörningar och sjukbeslag.
Kostnad: FIM 2000 inkl. undervisning, inkvartering
och lunch.
SKONINGSLINJE II (högre)
Studielängd: 5dgr x 9 (45 dagar) fördelade så det blir
ca en period/månad.
Antal platser: 8 elever/år
Inträdeskrav: Lägst 20 år, grundutbildning inom hästbranschen
eller minst två års yrkeserfarenhet inom
hästbranschen. Erfarenhet av skoning är en merit men
ej ett krav.
Kursinnehåll: se skoningslinje I fast mer ingående.
Kostnad: FIM 850/5dgr inkl. undervisning, inkvartering
och mat.
BYSMEDSLINJE
Studielängd: 17v
Antal platser: 12 elever/kurs (kursen ges två ggr/år)
Inträdeskrav. Lägst 20 år, tillämplig arbetslivserfarenhet
eller utbildning
Kursinnehåll: Undervisningen är huvudsakligen praktisk
med smidesarbeten t ex tillverkning av verktyg,
reparering ev hästfordon och lantbruksmaskiner .
Kostnad: FIM 2000 inkl. undervisning, inkvartering
och lunch.
Utbildningen sker vid den statliga skolan i Ypäjä.
Hevostopisto Oy
Ypäjän Hevostopisto
Equine College Ltd
Varsanojantie 63
32100 Ypäjä Finland
tel. (921) 7602 204, Fax (921) 7602 200
q Kommentar: Det har funnits krafter igång i Finland
för alternativa hovslagarutbildningar. Man har framför
allt kritiserat frånvaron av examinationer. Dylika
är inlagda från 1998.
Nederländerna
Studielängd: En dag/vecka under två års tid skolförlagd
teoretisk (två timmar) och praktisk (fyra timmar) undervisning.
Lärlingsplats minst två dagar/vecka under
dessa år (fyra terminer) hos hovslagare med minst
tre års yrkeserfarenhet.
Antal platser: 10 studenter vid teoretisk undervisning
och fem vid praktisk undervisning.
Inträdeskrav: Urvalsvecka där särskilt hästens handhavande
och smide är meriterande.
Kursinnehåll: Hästens anatomi, hästfotens anatomi
och fysiologi, normalskoning, sjukdomslära, hästens
utfodring och träning, exteriörlära, ergonomi, ekonomi,
riktning av skor och visst smide, skoning och
verkning. Praktisk examination som består i att sko
två fram- eller bakhovar samt lägga på ett specialbeslag
på en slakthov plus framställa ett specialbeslag
av en maskintillverkad sko, allt på en dag.
Kostnad: varierar men ca f 750 per år plus en utbildningsavgift
på f 1,497 per år (inkluderar ej kost och
logi)
Utbildningsanordnare är:
Helicon Education and Training
Postbus 44
5750 AA Deurne
Tel: (0493) 31 30 06, fx (0493) 32 11 51


Kommentar: Utbildningen i Nederländerna framhålls
ibland som den bäst fungerande i Europa (SHF).


USA
En av många utbildningar som erbjuds i USA:
Kentucky Horseshoeing School
TVÅ-VECKORS SPECIALKURS
Studielängd: 2v (70 tim)
Antal platser: Uppgift saknas
Inträdeskrav: Lägst 17 år (dispens ges), god fysik, förmåga
att tillgodogöra sig undervisningsmaterialet.
Ingen erfarenhet krävs.
Kursinnehåll: kursen vänder sig till dem som vill lära
sig verka och sko egna hästar och innehåller:
hästens hantering (1 tim)
verktygslära (2,5 tim)
anatomi och fyiologi (9 tim)
verkning/skoning (22 tim)
riktning av skor (16 tim)
nitning och "finish" (18 tim)
samt examination (1,5 tim).
Kostnad: 900 US Dollar (1997, inkl. inkvartering)
SEX-VECKORS STANDARDKURS
Studielängd: 6 v (210 tim)
Antal platser: Uppgift saknas
Inträdeskrav: se två veckors specialkurs
Kursinnehåll:
hästens hantering (8tim)
verkning(60 tim) och skoning (SO tim)
anatomi och fysiologi (15 tim)
biomekanik (15 tim)
verktygslära (8 tim)
riktning av fabrikstillverkad sko (40 tim)
rörelselära (6 tim)
studiebesök (5 tim)
skriftlig examination (3 tim).
Om tiden medger även smide.
Kostnad: 2500 US Dollar
TOLV-VECKORS MÄSTERHOVSLAGARKURS
Studielängd: 12v (420 tim)
Antal platser: Uppgift saknas
Inträdeskrav: se två-veckors specialkurs
Kursinnehåll: kursen vänder sig till dem som vill bli
yrkesverksamma hovslagare och innehåller:
hästens hantering (28 tim)
verktygsframställning (12 tim)
underhåll av verktyg (8 tim)
anatomi och fysiologi (35 tim)
skoningens biomekanik (30tim)
riktning av skor (SStim)
skoning (70tim)
smidesteknik (50tim)
verkning (70tim)
svetsning (10tim)
avancerad svetsteknik (Stim)
sjukbeslag (10tim)
rörelselära (10tim)
studiebesök (20tim)
skriftlig examination (7tim)
Kostnad: 3700 US Dollar. Elever i ovanstående kurser
erhåller ett diplom om de uppnått en genomsnittlig
nivå på 60% som bedöms efter var och ens praktiska
och teoretiska förutsättningar.
Kentucky Horseshoeing School
Tel. 1-502-738-5257, 1-800-626-5359
0 Kommentar till denna utbildning som alltså är en
av många i USA är att kurserna är mycket korta för
att vara yrkesutbildningar och liknar mer de som ger
"tappskokompetens" i Sverige. Den längsta som utger
sig för att utbilda mästerhovslagare torde kräva
mycket goda yrkeskunskaper före kursen för att leva
upp till detta, men ämnena verkar då vara på för basal
nivå.



Norge och Island
För närvarande saknas organiserad utbildning.
Italien
En militär och en privat utbildning finns.
Storbritannien
I Storbritannien (med undantag för Skottland, Ulster
och Högländerna) måste man officiellt vara registrerad
i "The Farriers Registration Council" för att få
utföra hovvård på häst. En kommitte'gör bedömning
av ansökningar. En organisation "The Farriery
Training Service" hjälper till med den utbildning som
är önskvärd vid registreringsansökan. Utbildningen
innebär att man går som lärling hos speciellt utvalda
hovslagare i fyra år ( plus en tvåmånaders prövotid).
Av denna tid är vanligen 21 veckor förlagd till någon
skola exempelvis Herefordshire College of Technology,
Oadridge Agricultural College (Edinburgh) eller Warwickshire
College. Krav för att kunna söka lärlingsplats
är att man fyllt 16 år och har godkända kunskaper
i bl a engelska och matematik.
The Farriers Registration Council
Sefton House
Adam Court
Newark Road
Peterborough
PE1 5PP
Tel: 01733 319911
E-mail: frc@farrier-reg.demon.co.uk
q Kommentar: Proven för att bli antagen som registrerad
hovslagare i Storbritannien är mycket ambitiösa.
Det som gör att nivån ändå inte anses hög är att man
har ett omfattande dispensförfarande.
Frankrike
Tio veckors skolförlagd undervisning, tre veckors
praktik och sedan åter en veckas skolförlagd undervisning.
Efter två års arbete som hovslagare avges en
examen. Efter ytterligare två års arbete som hovslagare
görs en kompletterande examination.
Från 1998 måste man ha godkänd examen för
att få lov att sko (gäller ej för dem som arbetade som
hovslagare före 1998).
qKommentar: I Frankrike satsar staten en hel del
medel på hovslagarutbildning, men ändå anses
utbildningsnivån vara låg. Det är möjligt att de nya
reglerna kommer att förändra detta.
Ur "Hästen i historien"
15
Examen fördjupning
2v :................
Baskurs
16v
Tillämpat smide
v
Figur 10. Kursuppläggning i nytt utbildningsförslag
för hovslagarskolan i Skara.
Utbildning i Sverige
HOVSLAGARSKOLAN I SKARA, nuvarande utbildningsuppläggning
(se bilaga 2)
Studielängd: utbildningen är uppdelad på tre delkurser,
dkl 3v, dkII 22v och efter ca ett års egen praktik dkIII
1v
Antal platser: 8-9/dkII-kurs som ges två gånger/år (totalt
16-18/år)
Inträdeskrav: för att vara behörig att söka skall man
vara lägst 19 år, ha god fysik, ha grundskolekompenens
och erfarenhet av hästskötsel samt ha ett års yrkeserfarenhet.
Eftersom det brukar vara cirka tio sökanden
till varje utbildningsplats krävs meriter som
bred hästerfarenhet, praktiktid hos hovslagare, svetskunnande
och gärna smideserfarenhet och vana vid
nötkreatur.
Kursinnehåll: den första delkursen är huvudskligen
teoretisk med anatomi och fysiologi för häst och nötkreatur,
allmän sjukdomslära, foderlära, etologi mm.
DkII innehåller mycket praktik med skoning och verkning
av skolans kundkrets, smide av verktyg och sjukbeslag
men också teoretisk undervisning i fotens anatomi
och fysiologi, exteriörlära, hovsjukdomar mm.
DkIII är en vecka med teoretiska och praktiska prov.
Efter godkänd dkIII erhålls ett diplom om fullgjord
utbildning.
Kostnad: utbildningen är kostnadsfri. En minde
summa tas ut för förbrukningsmaterial under dkII
HOVSLAGARSKOLAN I SKARA, förslag till utbildningsuppläggning
(se bilaga 3).
Studielängd: 40 veckor
Antal platser, inträdeskrav och kursinnehåll som nuvarande.
Praktikperioder är inlagda enligt figur 10. Hovslagarskolan
i Skara är statlig och bedrivs i Sveriges
Lantbruksuniversitets regi.
Hovslagarskolan
Box 345
532 24 Skara
Tel: 0511-67000
q Sedan några år tillbaka finns det flera utbildningsanordnare
för hovslageri i Sverige bl a AMU i Uppsala,
naturbruksskolan i Nordvik, Wången, naturbrukskolan
i Kvinnersta (nedlagd hovslagerigren), privatperson
i Kalmar. Dessutom finns det en rad anordnare
av kortare kurser s.k "tappsko-kompetens".
Det finns också en s. k. KY utbildning (Kvalificerad
Yrkesutbildning, där vissa med biologisk inriktning
benämns BYS) där SLU är involverad. Vid denna
utbildning i Skara "Företagande med häst" kan man
som specialgren andra året välja hovslageri. Tanken
med dessa yrkesutbildningar som utbildningsdepartementet
gett en prövotid på cirka tre år är att
näringen skall vara delfinansiär.

Diskussion
Enkäten skickades ut till 141 elever som godkänts vid
Hovslagarskolan i Skara under tiden 1988-97. Förvånande
många (76%) svarade och glädjande många
har kommit med trevliga kommentarer och hälsningar.
Arbetsomfattning
Endast godkända elever har fått utskicket. Det hade
visserligen varit intressant att fått höra övrigas åsikter
men detta bedömdes som ogenomförbart då avhoppade,
uteslutna eller de som ej avlagt godkända
prov ofta ej lämnat adressändringar, ej är med i hovslagarförening
och t o m i vissa fall "gått under jorden".
En förvånande stor andel av de som svarat är
heltidsarbetande hovslagare. I de skattningar som
gjorts tidigare har man uppfattat det som om endast
några procent i varje årskull fortfarande är heltidsarbetande
ännu efter fem år. I den årskull som examinerades1993
uppger 56% av de som svarat att de är
yrkesverksamma på heltid 1998, alltså fem år efter
avlagd examen. I årskullarna 1988, 89 och 1990 är
andelen ännu högre. Det kan vara så att man villigare
svarar på en enkät om man fortfarande är yrkesverksam
än om man inte är det. Om man då istället jämför
förhållandet mellan dem som svarat heltidsarbete
med samtliga i årskullen är andelen ändå mycket högre
än förväntat (lägst 35% 1995 och högst 70%
1990). Vi har dessutom personlig vetskap om att flera
av dem som inte besvarat enkäten i stor utsträckning
arbetar som hovslagare. Lägger man till de deltidsarbetande,
flertalet halvtid men variationer både uppåt
och nedåt förekommer, är andelen yrkesarbetande som
genomgått SLU:s hovslagarutbildning mycket stor.
Färre kvinnor än genomsnittet arbetar heltid. De
arbetar i stället deltid och anger föräldraledighet som
orsak till detta, vilket ingen man gör, men det är ju
samma fenomen som ses i resten av samhället! De som
uppgett anledning till varför de slutat som hovslagare
säger oftast ryggont eller annan skada. Något färre
män än kvinnor uppger att de inte alls arbetar som
hovslagare (3% mot 7%). Det bör dock påpekas att
andelen kvinnor i dessa årskullar är liten (17%) och
att dessutom svarsfrekvensen hos dessa är lägre än
för männen.
Om utbildningen motsvarar behoven
Att så många lever på yrket kan kanske tolkas som
att avnämarna är relativt nöjda med dem som genomgått
utbildningen, för trots att arbetsmarknaden hårdnat
de senaste åren får många av dem en stor kundkrets.
Åttiofyra procent av de eleverna svarar också
ja eller ja absolut på frågan om de tycker att utbildningen
gav de kunskaper som behövdes för att kunna
börja arbeta som hovslagare. Speciell nytta tycker man
sig haft av den teoretiska undervisningen i anatomi
och hovsjukdomar samt av kunskaper om sjukbeslag.
I Skara finns det ju unika möjligheter eftersom en stor
andel av hästarna som skos remitteras av Djursjukhuset,
som ligger vägg i vägg, för att få sjukbeslag.
Vad man saknade när man stod där som egen företagare
första året var framför allt erfarenhet och praktik,
men också någon att rådfråga och få stöd ay. De
som angav att de saknade detta är relativt jämnt fördelade
mellan årskullar och kön. Detta efterfrågade
stöd kan kanske bli lättare att få efter utbildning enligt
den nya utbildningsplanen där fler praktikplatser
är involverade och alltså fler personer som kan vara
tillgängliga. Det är kanske också något att arbeta för
inom hovslagarf öreningar, fler lokala sammankomster
där nytillkomna kan få stöd.
Ett för litet kundunderlag under det första
yrkesverksamma året uppges av några elever ur kullarna
1994 och 1996. Detta kan vara ett tecken på att
arbetsmarknaden börjar mättas.
På frågan om det är något i utbildningen som
man haft mindre nytta av svarar en knapp tredjedel
klövvårdsundervisningen. En mindre del av utbildningstiden
används till denna undervisning, vilket står
17
i kursplanen. Klövvårdundervisningen har vid flera
tillfällen varit ett tungt vägande skäl på regeringsnivå
till att utbildningen i Skara inte lagts ned. Eleverna
till utbildningen väljs ju ut på bl a ett stort hästintresse
och då är det inte speciellt förvånade att många enbart
vill ägna sig åt detta. Verkning av kor utförs ofta
av hovslagare, även om det periodvis har funnits speciella
utbildningar för klövverkare. Flera av eleverna
har kommit med kommentar om att de trots att de
inte trodde så under utbildningen, nu också verkar
kor som ett komplement till hästarna. En relativt stor
grupp (11%) svarar att de inte haft någon större nytta
av smidesundervisningen. Visserligen svarar en något
större andel (16%) att de haft speciell nytta av smidet
på fråga om det, men ändå manar det till eftertanke.
Kraven på goda smideskunskaper vid examinationer
har skärpts under de senaste tio åren, vilket har varit
bra för att höja standarden på hovslageriet exempelvis
vid framställning av sjukbeslag. Hela tiden måste
man dock hålla i minnet att smideskunnandet skall
vara till nytta för en yrkesarbetande hovslagare och
anpassas efter detta.
Utbildningens uppläggning
En majoritet vill ha en utbildningslängd på 6-12 månader,
många vill se att den blev ännu längre.
Bland de elever som svarat att de varit tveksamma
till om utbildningen tillgodosett utbildningsbehovet
finns det flera som gör tillägget att det beror
på att man behövt mer tid för att lära sig allt. Några
hade velat haft ännu mer praktik eller i vissa fall ett
Smidescen på Ramsundristningen.
effektivare utnyttjande. Trots att Skaraborgs län är
ett mycket hästtätt område är det alltid svårt att få en
lagom mängd hästägare som väljer att låta elever sko
sina hästar. Periodvis kan även smittsamma sjukdomar
göra att tillströmningen blir väldigt ojämn. Vid
dessa tillfällen kan det vara en fördel att ha det som
vid Finlands hovslagarskola där man i stor utsträckning
har eget hästmaterial som går i annan utbildning
till sitt förfogande. Man kan dock ana en viss brist i
utbildningen då man inte kommer i kontakt med kunder
som har olika typer av hästar och olika önskemål.
Det optimala lärandet torde vara att man har bådadera
dvs i lugn och ro kan träna i början, men att
senare också möta kunder...
Enkätsvaren visar att man i allmänhet är positivt
intälld till att ta emot lärlingar även, med viss tvekan,
de som befinner sig precis i början av sin utbildning.
Fortbildning sa de flesta ett rungande ja till. Förslagen
på fortbildningsämnen var många, hovsjukdomar,
sjukbeslag, nya forskningsresultat, ortopedi
och nya skor. De flesta tar sig tid och åker på de som
erbjuds och ser fram emot fler!
Hovslagarutbildningar i andra länder
EFFA (European Federation of Farriers Associations)
är en sammanslutning som arbetar för ett europeisk
samarbete om hovslagarutbildningar. Vid ett möte i
Uppsala i december 1998 framkom det att variationerna
är stora. En del länder saknar utbildning helt
som Island och Norge, andra har ingen enhetlig som
Tyskland och Spanien. I en del länder har man en utbildning
men nivån på utbildningen anses inte vara
tillräcklig eller brottas med andra problem (Frankrike,
Danmark) (pers. med. sekreterare i EFFA) Vid ett besök
som ansvariga för utbildning och prövning av
hovslagare i England gjorde vid Hovslagarskolan i
Skara sa man sig avundas möjligheten till samarbete i
utbildningen mellan veterinärer och hovslagare. Det
ansåg man gav speciellt bra förutsättningar för en god
hästvård och motsvarande skulle man arbeta för i
England.
I Finland finns sedan några år tillbaka ett av staten
uppbyggt centrum för häst- och hovslageri. SLU:s
hovslagarskola var där på studiebesök när skolan var
nystartad och imponerades av dess resurser. Till en
början hade man svårt att få fram kompetenta lärare.
På senare tid har det framförts kritik mot att man inte
haft examinationer av eleverna och det har funnits
och kanske finns fortfarande personer i Finland som
vill starta alternativ till den statliga utbildningen.
Nyligen har man infört examination i denna.
Examination ett klart önskemål bland eleverna
som besvarat enkäten, 135 av 137 svarar ja till detta.
En majoritet vill ha en uppdelad kurs, ej preciserat i
hur många avdelningar. Framförda kommentarer är
exempelvis att man har möjlighet att känna sig för eller
att det ger en urvalsmöjlighet. Samtliga tillfrågade
utom en har gått utbildningen med delkurser enligt
bilaga 2.
Det är enbart i Frankrike som titeln "hovslagare"
är skyddad (från april 1998). Motiveringen är att det
föreligger risk för skada på person som hanterar häst
med otillräckliga beslag exempelvis skärpningsmedel.
Vid EFFA-mötet redovisades att en nybildad veterinärförening
FEEVA, inom EU bl a skall arbeta för att
titeln "hovslagare" skyddas (pers.med. Svenska Hovslagareföreningen,
SHF). Storbritannien har som krav
att man av djurskyddsskäl för att sko hästar måste
vara registrerad i "Farrier's Registration Council" . Ett
visst utbildningskrav är knutet till detta men bestämmelsen
gäller inte hästar i glesbygd och man har en
hel del dispensregler.
I denna enkätundersökning har eleverna gett en
positiv bild av den utbildning som de genomgått, mer
positiv än vad vi som arbetat med den förväntat oss.
Ingenting är så bra att det inte kan bli bättre, men
man kanske inte skall röra om för mycket utan ta fasta
på några klara besked om vad som finns som är önskvärt
att det behålls och vad som mer efterfrågas.
Examinationer vill man absolut behålla, utbildningstiden
får gärna bli längre och man vill ha goda praktikmöjligheter.
Den nya utbildningsplanen vid SLU:s
hovslagarskola innehåller detta.
I Skandinavien har jag inte funnit någon utbildning
som skulle kunna fungera som utbildningsmall.
Som nämnts tidigare saknar Norge och Island utbildning.
Den finska är relativt sett ny och uppläggningen
gjordes ursprungligen liknande den svenska. Vid ett
studiebesök som vi gjorde till veterinärhögskolan i Köpenhamn
i början på nittiotalet, tyckte vi att den delen
av hovslagarutbildningen som var förlagd dit verkade
bra men inte speciellt annorlunda mot den i
Skara. När man studerar den danska kursupplägg-
ningen för fyra år kan man dock inte låta bli att reflektera
över det faktum att det är liten tid av dessa
fyra år som är avsatt till just utbildning i hovslageri.
Nederländerna är det land som verkar ha den utbildning
som bäst fungerar enligt SHF.
Ämnesdidaktik
Konsten att förmedla undervisning i ämnet hovvård
är inte lätt. Ett ämne som kräver så mycket praktiskt
kunnande i kombination med teoretiska kunskaper
är inte lätt att lära. Vad som finns med i kursplanen
för hovslagarutbildningen i Skara och hur detta lärs
ut har formats under mycket lång tid. Flera faktorer
har spelat in som att det är ett gammalt yrke och att
skolan har anor från 1800-talet, vad som är praktiskt
möjligt att genomföra inom de ekonomiska ramar som
finns, travsportens unika ställning i Sverige, hästens
ställning i vårt samhället som gör att inte bara de med
mycket god ekonomi kan ha dessa djur och så eleverna
naturligtvis som ofta inte haft speciellt goda erfarenheter
av tidigare skolutbildning . Skolutbildningsnivån
på de som ansöker varierar dock stort och andelen
som har annan högskoleutbildning har stigit.
Utbildningen har mycket av det som man i didaktiken
eftersträvar: "när man skall lära sig något bör man
ordna inlärningssituationen interaktivt så att eleven
får reaktion på kunskapen" (Bengtsson & Kroksmark
1993). En smidd sko som inte passar eller ett sjukbeslag
som förvärrar hältan avslöjas ju ganska omgående.
Denna typ av praktisk undervisning på levande
djur blir lärarintensiv eftersom man naturligtvis vill
undvika olyckor men detta fördyrar tyvärr utbildningen.
Vi som varit lärare vid skolan har ofta fått uppfattningen
att inställningen till utbildningen varit mer
negativ än vad enkäten visar, och har därför försökt
ändra på en del kursuppläggningar genom åren. En
förklaring till elevernas stress under utbildningen (och
då ofta kritiska attityd) och att de ändå blir yrkesarbetande
hovslagare kan vara att utbildningen i Skara
har mycket målinriktade elever. Utbildningen har under
denna period haft 150-200 sökandenlår så det har
varit möjligt att välja. Stor noggrannhet vid urval,
intygsgenomgångar och på senare år även "antagningsprov"
är viktigt (även om det inte alltid är lätt
och misstag görs). En av eleverna illustrerade det så
här i en kommenterar i enkäten "jag var negativ under
utbildningen och alldeles efter men har ändrat åsikt
med åren av erfarenheter".



Följande berättas om Socrates:
"Once the master teacher, Socrates, was
confronted by a young man who said he wanted
to learn all Socrates knew. "Socrates" he said
"
you are the wisest man in the world. I want to
be learned and wise. So I have come to you to
be taught wisdom and learning". Socrates took
the young man down to the sea and led him out
into the water until it was up to their waists.
Immediately, Socrates grabbed him about the
neck and shoulders and submerged him in the
sea. He struggled, and kicked violently at first
but shortly became quite peaceble, as anyone
will do who is held under water very long!
Socrates dragged him out of the water and laid
him down on the seashore to dry out. The wise
old teacher then returned to town and the business
he was about before the young man had
confronted him. Sometime later, the puzzled young
man reached Socrates and questioned him again.
"What's the idea, Socrates? I came to you to be
taught wisdom and learning, and you tried to
drown me! "Socrates turned and looked him
straight in the eye and said, "What did you want
most when you were under water?..Why...air",
he said somewhat bewildered. "How badly did
you want air?" asked Socrates. "I wanted air like
I've never wanted anything in my life," said the
student. Then Socrates made his classic statement:
"When you want wisdom and learning like you
wanted air, you won't need me to teach it to you"
(Butler 1985)



Sammanfattning
Med hjälp av medel från pedagogiska utvecklingsenheten
vid SLU har denna studie genomförts vars
syfte varit att få fram vad elever som godkänts mellan
1988 och 1997 vid SLU:s Hovslagarskola i Skara
anser om sin utbildning. Kursplaner redovisas för de
hovslagarutbildningar som finns i Skandinavien samt
för några i Europa och USA.
Eleverna har ombetts fylla i en enkät med frågor
runt utbildningen. Den har sedan sammanställts
och sammanfattningsvis kan sägas att:
– andelen som yrkesarbetar som hovslagare är större
än väntat (96%).
– 84% svarar ja, absolut eller ja till om utbildning
gav de kunskaper som behövdes för att börja arbeta
som hovslagare.
– det som man saknade var erfarenhet och praktik.
– speciell nytta hade man av undervisning i anatomioch
hovsjukdomar och minst nytta av klövvårdsundervisningen.
– lämplig utbildningslängd uppges till 6-12 månader
eller mer, ibland avsevärt mycket mer.
– examination vill nästan samtliga ha, de flesta vill ha
en i delkurser uppdelad utbildning med examination.
– en majoritet är positiv till att ha lärlingar och man
vill gärna deltaga i fortbildningar.


HOVSLAGARUTBILDNINGEN -HOVSLAGARSKOLAN SKARA
Till utbildningen antas 18 &_ever årligen (delkurs I)
Hovslagaren arbetar efter utbildningen oftast som egen företagare och ägnar sig åt hovoch/
eller klövvård. Ett mindre antal hovslagare är anställda vid bl.a. djursjukhus och
travbanor. Efterfrågan på hov- och klövvård är f.n. stor i de flesta delar av landet. Yrket
kräver ett stort intresse för berörda djurslag, en stark fysik och förmåga att vara egen
företagare. Utbildningen är delad på tre delkurser, I, II och III.
DELKURS I. Äger rum i september - oktober och omfattar tre veckor. Ansökningstiden
går ut den 1:a april.Observeras bör att endast en delkurs I finnes per år. Avsikten med
delkurs I är att ge eleven möjlighet att pröva utbildningen och få en inblick i yrket, innan
ansökan till utbildningens mer omfattande kurs görs. Delkurs I är till för att eleven och
läraren gemensamt skall kunna bedöma förutsättningarna för fortsatt utbildning samtidigt
som man får nyttig baskunskap om hov- och klövvård samt häst- och
nötkreaturskännedom. De elever, som inte antas för vidare utbildning, har förhoppningsvis
skaffat sig värdefulla kunskaper om skötseln av detta djurslag.
DELKURS II. De elever som godkännes i delkurs I och fortfarande har intresse för att
utbilda sig till hovslagare söker till den fortsatta utbildningen i delkurs II som omfattar
22 veckor. Delkurs II arrangeras två gånger årligen med start omkring den 15 januari
eller 15 augusti. Ansökningstiden utgår 2 mån. före resp. kursstart.
DELKURS III. Efter avslutad godkänd delkurs II krävs ett års yrkeserfarenhet för
att kunna antas till delkurs III som omfattar en veckas teoretiska och praktiska prov.
Efter godkänd delkurs III erhåller eleven ett bevis med betyg på genomgången
hovslagarutbildning.
UTBILDNINGSBIDRAG, SÄRSKILT VUXENSTUDIESTÖD, STUDIEMEDEL.
Ingen kursavgift uttages för utbildningen. Litteratur samt en del verktyg och förbrukningsmaterial
betalas däremot av eleven. För personer som söker till Hovslagarskolan
står följande lån och bidragsformer till förfogande.
Utbildningsbidrag. Man skall ha varit registrerad som arbetslös eller riskera att bli
arbetslös. Söks på arbetsförmedlingen. Beloppet är skattepliktigt och behöver ej återbetalas.
Särskilt vuxenstudiestöd. För att vara behörig att söka skall man ha arbetat i minst
4 år, ha kort tidigare utbildning och betungande försörjningsbörda. För att erhålla stödet
krävs som regel lång arbetslivserfarenhet (10 år). Söks på Studiemedelsnämnden, Box
920, 53119 Lidköping. Telefon 0510 - 841 40, 09.00 -12.00,13.00 - 15.00.
Studiemedel. Kan för korta kurser sökas för personer upp till 50 år. Utbildningen som
börjar i kvartal 4 skall sökas före 15 aug. Söks på Studiemedelsnämnden, Box 920, 531
19 Lidköping. Telefon 0510 - 841 40, 09.00 -12.00,13.00 -15.00.


ANTAGNINGSREGLER FÖR SÖKANDE
DELKURS I, Inträdesfordringar: 1. Grundskola eller motsvarande. 2. Erfarenhet av
hästskötsel. 3. Yrkeserfarenhet minst ett år (som yrkeserfarenhet räknas anställningar
efter genomgången grundskola). 4. Lägst 19 års ålder.
Friskintyg infordras efter preliminär antagning. God fysik är viktigt då yrket är fysiskt
påfrestande speciellt på rygg, höft- och knäleder. Långa spensligt byggda personer
avrådes. Då antalet sökande till utbildningen vanligen är mycket stort sker ett urval.
Detta görs av en uttagningskommitté utsedd av SLU:s rektorsämbete. Besluten kan inte
överklagas.
Urval
Hästerfarenhet utöver inträdesfordringarna Nötkreaturserfarenhet
Utbildning i häst- och nötkreatursskötsel Hovslagarpraktik
Svetsutbildning Smidesutbildning
Ansökningsförfarande. Ansökan åtföljd av bestyrkta betyg, intyg över praktik,
anställningar etc jämte meritförteckning och personbevis ställs till Hovslagarskolan,
Box 345, 532 24 SKARA. Ansökan till delkurs I skall vara Hovslagarskolan tillhanda
senast den 1:a april.
DELKURS II, Inträdesfordringar: 1. Genomgången godkänd delkurs I.
Urval
Resultat av avlagda prov i delkurs I. Vid lika fördelning mellan de sökande i detta
avseende användes urvalskrterier enligt delkurs I.
Ansökningsförfarande. Ansökan åtföljd av bestyrkat merithandlingar utöver dem
som åberopades vid ansökan till delkurs I. Ansökan skall vara Hovslagarskolan tillhanda
senast 2 mån. före början av respektive delkurs II.
DELKURS III, Inträdesfordringar: 1. Genomgången godkänd delkurs II samt ett års
hovslagarpraktik efter genomgången delkurs II.
C:a ett år efter avslutad delkurs II erbjudes eleverna att avlägga de prov vilka utgör
delkurs III.
Välkommen med din ansökan
Box 345, 532 24 SKARA
Besöksadr. Husdjurshygien, Veterinärgatan 4 resp Hovslagarskolan, Gråbrödragatan 4
Tel. vx 0511-670 00



Läs hela utredningen 






Kommentarer

Populära inlägg