Hovslagare

HOVSLAGARE-HOVSLAGARE


HOVSLAGARE I SVERIGE

Hovslagare i Sverige
Det är otroligt spännande att få vara med att driva dessa intressanta Hovslagare framåt -för det är precis vad vi gör!
Vi står nu inför ett stort generationsskifte beträffande Hovslagare, samtidigt som konkurrensen hårdnar samt prissättningen.
Det gör att utvecklingen i snabbare takt drivs framåt och kvalitetskraven ökar.
Vi kommer att göra allt som krävs för att även i framtiden vara ledande inom vårt segment Hovslagare.
Framöver kommer ni att få se mycket mer av Eurohorse Hovslagare i många olika sammanhang. Bloggen är bara en i raden av många kommande aktiviteter. Vi vill skapa en öppenhet, en bättre kommunikation med våra Hästägare, Hovslagare, få bättre feedback och samtidigt kunna möta upp kommande behov i ett mycket tidigare skede.
Hovslagare
www.campcontinental.se


HOVSLAGARE













Hovslagarskola-Hovslagarutbildning
www.campcontinental.se


HOVSLAGARE


HOVSLAGARE


HOVSLAGARE


HOVSLAGARE


HOVSLAGARE


HOVSLAGARE


HOVSLAGARE


HOVSLAGARE

Hovar 
Hovarna är förlängningar av hästens tår (den nutida hästen har bara en tå per fot). Varje hov består dels av ytterhöljet som är det vi ser när hästen har foten i marken, dels av ett blodkärlsfyllt inre som innesluter hovbenet. 
- Ytterhöljet sitter inte fast på annat sätt än att dess lameller går in i kötthovens lameller. På en död hov kan man alltså plocka bort höljet. På levande hästar sitter det stenhårt fast, men kapseln kan slitas av vid olyckor, till exempel om hästen fastnar med hoven i något och får panik, berättar Kerstin. 

Bidrar till blodcirkulationen
När hoven belastas fungerar den som en blodpump. Eftersom den nedre delen av hästens ben inte innehåller några muskler, bara senor, så behöver hovarna hjälpa till med att pumpa tillbaka blodet från fötterna till resten av kroppen. 
- När hästen trampar ner foten ska helst strålen få ett mottryck. Den elastiska putan, som ligger innanför strålen och ser ut ungefär som en tvättsvamp, trycks ihop och blodet pumpas ut. Samtidigt vidgas hoven av trycket, förklarar Kerstin. 
Hovmekanismen med "blodpumpen" är alltså beroende av att hästen rör sig. Dessutom är det viktigt att hästen skos på ett sådant sätt att pumpandet fortfarande fungerar. 

Består av keratinEn hov består av samma ämne som hud, hår och naglar - det vill säga keratin. Även strålen är uppbyggd av keratin men innehåller mer vatten än hovväggen, det är därför den är så mycket mjukare. Keratinet i hovarna är osmältbart, därför spyr hundar ofta upp hovflisor när de lyckats svälja dem. 
Då ett föl föds är hovarna redan färdiga att gå på, men de täcks av fölputan som är ett skydd för att det ofödda fölets hovar inte ska skada livmodern på mamman.
- Fölputan slits av så fort fölet börjar gå. Putans yta ser ut ungefär som taggsvamp, berättar Kerstin. 
Föl början man verka redan vid tre till fyra veckors ålder, inte minst för att de ska vänja sig. 
- Många gånger måste man börja ännu tidigare, vid två till tre veckors ålder, för att det finns något i benställningen som ska korrigeras. Sådana korrigeringar måste göras innan hovarnas tillväxtzoner sluts. Efter ett års ålder är det för sent, förklarar hon. 
Vissa föl föds med inkorrekta benställningar som gör att man måste korrigera detta direkt efter födseln. Till exempel om fölet har så veka senor att det går på kotorna.

Skorna är ett skydd
Skor lägger man på den arbetande hästen för att skydda hoven. Vildhästar har självklart inga skor, men de arbetas inte och i det vilda slås dessutom hästar med för känsliga hovar ut, de överlever inte. Om en oskodd häst rids eller körs på ett hårt underlag som exempelvis asfalt eller grus finns risken att hovarna slits ner och medför smärta för hästen. Oskodda travhästar kommer faktiskt inte så sällan in med kraftigt nedslitna hovar efter ett lopp. 
Redan romarna upptäckte att man måste skydda hovarna på hästen vid hårt underlag. De flätade en botten av rep som de sedan band runt hovarna på hästen. När användningen av järn bredde ut sig över världen började metall att användas som hovbeslag. 

Järnskor vanligast
Järn är fortfarande det absolut vanligaste materialet i hästskor. 
- Det har kommit många nymodigheter i till exempel plast och gummi genom åren, men ingen av dessa alternativa skor har fått något riktigt fäste på marknaden, säger Kerstin.
Hon menar att en av förklaringarna är att järn glider lagom mycket mot underlaget, något som är av yttersta vikt för att hästen ska hålla. 
Man brukar säga att den normala hästen behöver skos någonstans mellan var sjätte och var åttonde vecka, det beror bland annat på hur snabbt hovarna växer på den aktuella individen. Men det finns hästar som behöver skos oftare eller ännu mer sällan än så.
Jämför man en fram- och en baksko så ser man att de skiljer sig åt utseendemässigt. Det beror helt enkelt på att hästar normalt har rundare framfötter än bakfötter.
- Anledningen är att hästen bär 60 procent av vikten på framdelen. Framhovarna är rundare för att kunna bära mer vikt. Skillnaden blir större med åren, när hästen föds är fram- och bakhovarna mer lika. Tyngden formar fötterna, berättar Kerstin.

Skor eller barfota?
Alla hästar behöver inte skos, det beror på om och hur hästen rids, på vilket underlag den går och vad den har för hovkvalitet. Vissa ridhästar och ponnyer klarar av att gå oskodda bak medan andra får skos runt om för att inte ömma. Det är hästen som avgör!
Även om hästen inte skos behöver den med all sannolikhet verkas, men hur ofta kan variera.
- En helt korrekt häst som går på ett perfekt underlag och sliter hovarna perfekt skulle i teorin inte behöva verkas, men det är en utopi. Hästar idag går inte så mycket, de står ofta inne, äter mycket mat med gott om protein i och sliter inte hovarna tillräckligt. Jag tror inte att de som hade arbetshästar förr behövde verka lika ofta som vi gör idag. Unghästarna gick till exempel ofta med som handhästar i skogen och fick därmed röra på sig, säger Kerstin. 

En centimeter i månaden
Hovkapseln växer med ungefär en hov om året vilket betyder lite drygt en centimeter i månaden. 
- Om hästen sliter ner mindre än så behöver den verkas. Vissa hästar har sämre ämnesomsättning vilket gör att hovarna växer långsammare. Hästar som får mycket mat och tränas hårt kan ibland ha hovar som växer mer än genomsnittet, säger Kerstin.
På senare år har diverse barfotametoder diskuterats flitigt, en debatt som Kerstin egentligen inte vill ge sig in i.
- Jag brukar säga att så länge hästen inte lider på något sätt är det inget fel med att den är barfota, all barfotaverkning är inte fel. Men så fort det börjar gå mot någon form av lidande för djuret måste man säga stopp. 

Biotintillskott är omtvistat 
Vissa hästägare ger sina hästar biotintillskott för att förebygga dåliga hovar. Kerstin menar att en häst med diagnosen biotinbrist säkert kan hjälpas av biotin i stora doser.
- Men då ska man ha tagit blodprov så att man verkligen vet att hästen har brist på biotin, annars hjälper det inte ett dugg. Och om den har en brist gäller det att ge tillräcklig mängd av rätt sorts biotin. De tillskottsburkar man köper innehåller ofta för små doser och biotin av fel sort, säger hon. 
Det är också vanligt att hästägare smörjer in hästens hovar med fett eller olja för att motverka uttorkning, men det är inget Kerstin rekommenderar. 
- En hov suger inte åt sig olja, det där är att lura folk på pengar. Oljan är till för hästägarens öga, att det ska se blankt och fint ut, snarare än för hästen.
Enligt Kerstin finns det till och med en risk för att hovens skyddande glasyrlager skadas om hästen ständigt går med fett på hovarna. Fastnar det gruskorn i fettet kan kornen nämligen slipa ner den känsliga glasyren. 
- Behöver hovarna fuktas så görs det bäst med vatten. Hovväggen kan inte suga åt sig vätska så det är i så fall sulan man fuktar, till exempel genom att låta hästen stå med fötterna i vattenbad.

Brodda när det är halt!
Så här års är det många ryttare och hästägare som funderar över det här med broddar. Kerstin tycker absolut att hästen ska ha broddar när det är halt, för att undvika att den halkar och skadar sig. Om det inte är extrem halka anser hon att det räcker alldeles utmärkt med två broddar per sko.
- Ju fler broddar desto mer åverkan blir det på leder och ligament eftersom hoven "fastnar" när den når marken och inte kan vrida sig på ett naturligt sätt. I stallet är det bästa om man kan skruva ur broddarna så att hästen slipper stå högre bak än fram, men när man rider är detta inget problem eftersom broddarna då går ner i underlaget. 
Kerstin tycker att det är lika viktigt med broddar i hala hagar som när man är ute och rider.
- Något annat är oschysst mot hästen. Hur ska den kunna förstå att den har bra grepp när den rids men inte när den går ut i hagen med samma underlag? Om det till exempel blir slagsmål i hagen måste hästarna kunna kasta sig undan och det kan de inte om de inte har något grepp.

Hovproblem


En hovböld är en infektion i hoven som ofta leder till en varansamling. Det är smärtsamt för hästen och visar sig ofta genom hälta, inte sällan en kraftig sådan. 

Orsak
Ofta kommer bölden efter ett spiktramp, en avtrampad sko där tåkappan gått in i sulan, en hålvägg eller på grund av att grus eller främmande föremål på ett eller annat sätt kommit in i hoven.
- Ofta kommer bölder ihop med en hovspricka. Det är inte heller ovanligt hos barfotahästar på travet som körs på hårt underlag, berättar Jörgen. 

Behandling
- Det gäller att leta upp bölden i ett tidigt skede och öppna den på rätt ställe. Man öppnar alltid i lamellranden, inte i sulan. Det gäller att ta upp ett så litet hål med hovborren som möjligt, fortsätter Jörgen. 
Genom att hovslagaren eller veterinären öppnar upp ett hål letar sig varet ut. Om man försöker låta bölder läka ut av sig själva finns risken att de äter sig uppåt i hoven med komplikationer som följd. 
Bölden lokaliseras med hjälp av en visitertång som hovslagaren eller veterinären klämmer med för att hitta var hästen ömmar. Man kan också lokalisera bölden genom att det uppstår värme och puls i hoven. Ibland syns en svullnad i ballgropen.
- Det kan spruta ut var när man öppnar en böld. Hästarna ser ofta lättade ut eftersom det tryck som varet skapar inuti hoven är smärtsamt för dem. När hålet väl är öppnat rensar man upp och sprutar in en desinficerande lösning. Är det ett litet hål räcker det ofta att lägga på en sula och sko hästen, alternativt lägga ett hovbandage. Är det ett stort hål måste man lägga i en gipsplugg eller ett annat mottryck för att förhindra läderhudsframfall, säger Jörgen.


Stengalla innebär en blödning i läderhuden. Symtomen liknar dem vid hovböld och stengalla kan också ge hovbölder. Hovslagaren kan ofta se blödningen när han eller hon plockar av skorna genom att hornet är missfärgat i sulvinkeln. 

OrsakKan uppstå vid tryck eller hård belastning, till exempel vid ridning på hårt underlag.

Behandling
Jörgen menar att stengallor sällan är speciellt allvarliga.
- Man får avlasta området lite när man verkar och se till att hästen står rätt. I vissa fall lägger hovslagaren på en dämpande sula eller en tryckfördelande sko. Därefter handlar det om att låta hästen vila tills det är läkt. 



Vanliga symtom på en inflammation är smärta (hälta), värme i hoven och feber. 

Orsak
Inflammationer i hoven kan bland annat uppstå om hästen har nednötta hovar eller arbetat tufft på ett för hårt underlag.
  
BehandlingAkut handlar det om att få bort smärtan, till exempel genom att kyla. Sedan får hästen vila och skos med lämpligt beslag. 



En hornspricka går uppifrån kronranden och neråt (jämför med "hornklyfta" som är tvärgående). Travhästar får oftast sprickor på insidan av hoven medan det hos ridhästar är vanligare med tåsprickor.
- Det tror jag kan ha att göra med att ridhästar ofta går med lite längre tår och belastar tårna ganska hårt. Ofta är dessutom hovsprickor ett ärftligt problem och återfinns mer i vissa hingstlinjer, säger Jörgen. 

Orsaker
Många faktorer samverkar och påverkar hornkvaliteten. Dålig hornkvalitet ökar i sin tur risken för sprickor. Förutom arvet har olika miljöfaktorer, såsom kalcium/fosfor-kvoten i fodret, betydelse. 

Behandling
Jörgen menar att han behöver se den enskilda sprickan för att kunna svara på hur den ska behandlas.
- Det kan hjälpa att korta upp tån på hästen om det är orsaken. Själva sprickan brukar man fixera eller spänna ihop med agraffer eller nitar. Det går också att skruva och armera, för att sedan plasta över. 
Vad gäller läkningstid så får man räkna med den tid det tar för hornet att växa ner. Har sprickan gått hela vägen upp kan det alltså ta ett år innan den är borta. Vissa hästar har kvar sprickor hela livet eftersom hästen belastar så att sprickan går upp på nytt. Det absolut viktigaste är alltså att ta reda på orsaken till sprickan, så att man kan förebygga att den kommer tillbaka!
  


När en spricka är tvärgående kallas den istället för klyfta. 

Orsak
- Ofta är det gamla trampskador som orsakar hornklyftor, säger Jörgen.

Behandling
- Det är viktigt att skära rent ordentligt så att det inte samlas grus i klyftan. Den kan annars ge upphov till hovbölder. Beroende på hur hovklyftan ser ut väljer man om den behöver plastas eller inte. Får man öppna den mycket behöver man lägga ett mottryck för att förebygga läderhudsframfall. 



Orsak

Spiktramp är precis vad det låter som, att hästen trampat på något spetsigt som gått in via sulan eller strålen in i kötthoven.
- Det är inte helt ovanligt att det kommer in hästar med en rostig spik rätt upp i foten, berättar Jörgen.

Behandling
Han poängterar att det är viktigt att veta vilken väg exempelvis spiken har tagit inne i foten. 
- Om du drar ut den själv, lägg på minnet vilken riktning spiken haft och hur djupt den gått. Om hästen kan ställa ner foten kan det vara lika bra att låta föremålet sitta kvar tills veterinären kommer. Då blir det lättare för honom eller henne att se vad inuti foten, till exempel senor, som kan ha skadats. 
Hovslagaren samarbetar ofta med veterinären i sådana här fall, genom att verka upp ett dräneringshål. Genom hålet ser veterinären till att får ut allt var. Därefter lägger han eller hon på ett hovbandage och hästen får vila. 



Om en söm punkterar kötthoven under skoningen kallas det för sömstick. Hovslagaren märker det direkt eftersom det kommer blod ur spikhålet. Sömtryck, det vill säga att en söm slagits i så pass nära kötthoven att den ligger och trycker, är svårare att upptäcka. Diffus hälta kan komma efter hand, blir hästen oren i gången när den är nyskodd kan man därför misstänka sömtryck. 

Behandling
Om ett sömstick eller ett sömtryck uppstått så tar man bort den aktuella sömmen och undviker att spika i det hålet. Hovslagaren brukar spruta in lite Jodopax eller liknande för att motverka bakterietillväxt. Hästen får vila tills eventuell hälta, värme och puls är borta. 



Fång är en akut inflammation i kötthovens tådel som leder till att cellerna i lamellagret får försämrad hållbarhet. Det blir inre blödningar och utan stödet från lamellagret riskerar hovbenet att rotera eller sänkas.
Vissa raser, inte minst ponnyer, har lättare att få fång. Har hästen haft fång en gång är risken relativt stor att den får det igen. 
De första symptomen brukar vara ökad puls vid kotan, varma hovar, feber och att hästen ställer sig i fångställning (avlastar framfötterna). 
- Ofta får hästen en dubbelslående gång, det vill säga att den sätter i trakt - tå - trakt. Smärtan gör att den sätter ner trakterna först, sedan tån, berättar Jörgen. 

Orsak
Det finns flera orsaker till fång men ofta relateras sjukdomen till kraftfoderrik utfodring, foderbyten, kraftigt bete eller liknande (utfodringsfång). Andra varianter är förlossningsfång, som drabbar ston som precis har fölat med kvarbliven efterbörd, och belastningsfång som exempelvis kan drabba en skadad häst som avlastar ett ben. 

Behandling
Akut ges hästen smärtlindring av veterinär (som alltid ska tillkallas!). Som hästägare kan man kyla fötterna och på så sätt lindra smärtan något. Kan man avlägsna skorna i det akuta läget så brukar man göra det. Många hästar har mindre ont om de direkt ställs i box med djup sand som underlag. Sanden kyler och avlastar. I vissa fall kan hästen hjälpas av att mjuka paddar tejpas på under fötterna.
- När den akuta fasen börjar klinga ut brukar hovslagaren korta upp tårna på hästen för att minska belastningen. När det går bör hästen skos, till exempel med tvärtå och en sula som skydd. Traditionellt används ofta en ringsko med tåsidokappor. Skon ska fördela ut belastningen och hjälpa överrullningen. Sulan skyddar ifall hästen skulle trampa på något vasst, säger Jörgen. 
Ofta tar det två till fyra veckor efter det akuta fånganfallet tills hästen kan skos. Den totala konvalescenstiden kan bli mycket lång. 



Den här sjukdomen kallas också för bärrandsröta. 

Orsak
Bakterier äter sig in vid den vita linjen på hoven och området fräts sönder av röta (svart sörja). Så småningom kan det äta sig uppåt och leda till en hålvägg, det vill säga en separation mellan hornkapseln och kötthoven. 
- White Line Disease är ett ganska stort problem idag, framförallt hos unghästar, berättar Jörgen. Jag tycker mig inte minst se det hos hästar som går på lösdrift i blöta marker. Unga hästar som verkats hårt drabbas lättare eftersom de är mjukare i hornet.

Behandling
Ofta behöver man ta bort all drabbad vävnad, inklusive den del av hovväggen som täcker vävnaden. Vanligast är att veterinären skär upp hoven utifrån och sedan gipsar den. I värsta fall måste hästen opereras, man kan behöva ta bort uppåt 50-60 procent av hovväggen och sulan. 
Förebygg genom att hålla koll på hästens hovar och genom att dränera hagmarkerna. Hittar ni bärrandsröta hos en häst på lösdriften är risken stor att fler av dem drabbats.



Orsak
Skit och bakterier samlas i mittstrålfåran och i sidostrålfårorna. Det bildas röta som i sin tur luckrar upp och förstör strålen. Rötan är "kleggig" och luktar illa. 

Behandling
Strålröta ser man framförallt på hästar med djupa sidstrålfåror och höga trakter. 
- Dessa hästar har en sämre hovfunktion och i de djupa fårorna har dessutom bakterierna lättare att få fäste. Bästa behandlingen är att verka hästen på ett sätt så att hovfunktionen förbättras och så att hästen inte går med för höga trakter. Det gäller att få rötan att torka upp och det kan behandling med exempelvis kopparsulfat hjälpa till med, förklarar Jörgen. 

Kommentarer

Populära inlägg